Jari Markkanen fortsätter sin intervjuserie, den här gången med Dan Birgerson.
Skulle du kunna presentera dig för oss?
Född och uppvuxen i Växjö, idag 72 år och levandes mitt liv i Dalby, utanför Lund. Gift med Beatrice, som också har varit journalist. Flyttade ursprungligen till Dalby för att leva i ekobyn Solbyn. Bor numera i villa, men längtar ibland efter att få trampa asfalt i stan. Jag har hittills bott på tretton olika adresser under mitt liv, så en adress till borde jag klara av.
När jag var yngre planerade jag för att bli lärare, men via journalistlinjen på Skurup bytte jag spår. Först några år som frilans på Grupp Fem, sen åtta år på Kvällsposten innan jag återvände till frilansandet, varvat med inhopp på Sydsvenskan.
Därefter femton år som nyhetschef och chefredaktör på Lantbrukets affärstidning, ATL.
De sista åren fram till pensioneringen 2019 drev jag ett produktionsbolag tillsammans med en kollega. Har fortfarande ett bolag med viss verksamhet tillsammans med min fru.
När och varför blev du medlem i Skånes journalistseniorer?
Jag tror det var 2018 eller möjligen 2019. Har alltid varit fackligt ansluten och kände till verksamheten sen tidigare, så att vara ”journalistsenior” kändes naturligt.
Vad är det bästa med medlemskapet?
Jag gillar den sociala samvaron med tidigare kollegor, intressanta föredrag och de gemensamma resorna.
Vilka frågor bör Skånes Journalistseniorer driva?
Vi är väl mer en intresseförening än en facklig kamporganisation. Så för mig är journalistik som begrepp och som hörnpelare i ett demokratiskt samhälle viktigast. Ett utmärkt exempel på föredrag är det senaste med Janne Pettersson om hotet mot public service. Gärna mer om historiskt bra journalistik och hur villkoren för god journalistik förändras.
Vilka tidningar läser du?
Regelbundet Dagens nyheter, Sydsvenskan och Aftonbladet. I perioder Dagens industri. Men bara digitalt. Då och då min gamla tidning, ATL.
Vad anser du om dagens journalistik?
Den är ofta ytlig, slarvig och lämnar läsaren/tittaren i sticket. Vissa pekar ut politiska strömningar som orsaken, att det finns en politisk agenda, men jag tror att det mer handlar om pengar och svårigheten att hantera den tekniska utvecklingen. Sociala medier sysslar sällan med journalistik (möjligen blåljusnyheter). Ändå försöker traditionella medier konkurrera, istället för att stå på egna trygga ben. Det kan bara bli skit när samma reporter ska skriva, filma, fota och lägga ut snabba grejor på nätet.
Kan du berätta något som få vet om dig?
Mina tre ”hemligheter”:
Jag har gett ut en roman, Spelarna kring Gevalias bord, som huvudsakligen utspelar sig i Småland. Håller nu på med ett nytt skrivprojekt som kanske kan bli en bok.
Har fortfarande alla bokstäverna på körkortet och får köra både buss och långtradare.
Sprang på kungen och Silvia på ett motorvägshak i Tyskland, men struntade i att ta bilder, trots att jag insåg att det fanns pengar att tjäna.
