Fascismens födelse i Italien 1918-26 är ämnet för Eskil Fagerströms senaste bok. Den 12 oktober 2023 gästade han Skånes Journalistseniorer som den här gången hade sitt möte på Malmö Konsthall med ett 30-tal deltagare.
Eskil Fagerström, som är chef för Sydsvenskans redaktion i Lund, började intressera sig för Italien när han var medföljande till sin fru som är konstvetare och skulle gå en halvårskurs i Rom. Han läste då italienska och har regelbundet återvänt till landet under de senaste decennierna.
Resultatet har bland annat blivit två guideböcker samt en bok om Roms historia och en om Italiens moderna historia. Syftet med den nya boken om fascismens födelse är att försöka ta reda på hur det kunde hända och undersöka eventuella paralleller till vår tid.
– Det fanns två avgörande faktorer bakom fascismens framväxt – första världskriget och socialismens utveckling i landet, säger Eskil Fagerström.
En viktig roll spelades av populisten och demagogen Benito Mussolini som 1914 faktiskt var krigsmotståndare och aktiv i socialistpartiet, något som sedan snabbt förändrades.
Med sin nystartade tidning Il Popolo d’Italia drev han på krigsförklaringen mot Österrike/Ungern 1915. Kriget gick dåligt för Italien, två tredjedelar av statsbudgeten lades på krigsmakten och när två miljoner män, ibland traumatiserade, återvände hem efter vapenstilleståndet fanns ingen plats för dem i samhället. De blev en del av fascismens kärntrupp när dessutom hungerkravaller och allmän oro kom att prägla vardagen.
– Men ännu när Mussolini våren 1919 bildade sitt fascistiska kampförbund var de en liten klick, påpekar Eskil Fagerström.
Samtidigt växte arbetarrörelsen, som delvis var militant och ockuperade fabriker, och den revolutionära stämningen väckte skräck hos över- och medelklassen för en utveckling likt den i Ryssland.
Valet 1919 blev en stor framgång för socialisterna och svaret blev en terrorkampanj från fascisterna med tusentals mördade.
– Frikårerna hade stora trupper med dels krigsveteraner, dels medelklassungdomar och de sponsrades av storgodsägare och polisen, berättar Eskil Fagerström.
Stad efter stad togs över och 1922 genomfördes marschen mot Rom, varpå kungen bad Mussolini, som sade sig kontrollera situationen och lierade sig med de konservativa, att bilda regering.
Eskil Fagerström har valt att bygga sin bok kring några relativt kända personer, både från fascisterna och från oppositionen, samma metod som exempelvis Peter Englund använt sig av.
– Det blir mer människor än storpolitik, samtidigt som jag ville skriva något spännande och allmängiltigt, säger han. Jag vill också visa hur huvudpersonerna agerade när de inte visste hur det skulle gå.
Källorna är främst dagböcker, biografier, brev och tidningsarkiv samt italiensk och engelsk historisk forskning.
Eskil Fagerström fick frågor om hur han ser på läget i Italien idag, när regeringen leds av populisten Georgia Meloni.
– Hon spelar på oro och rädsla, bland annat för invandringen, men jag tror inte att det vi ser är början till något liknande det som skedde efter första världskriget, säger han.
Han funderar nu på ytterligare en bok om Italien, men med en helt annan inriktning: bakgrunden till och följderna av de låga födelsetalen.
Text: Lars Johansson
Foto: Göran Martelius
Mötet som den här gången hölls på Malmö Konsthall lockade drygt 30 personer.
Åke Pettersson och Ingrid Wall närmast kameran.
Göran Lindén, Roger Eriksson, Marianne Rosén och Christina Kallum.
Ingrid Wall, Per Engström och Birgitta Piper.
